Mod som inte vrålar

Det här med mod, kanske är det inte alls att brottas med lejon eller hoppa ned för stup. Mod kanske inte är att gå över kyrkogårdar mitt i natten eller säga "just do it" om någon riktar en pistol mot ens huvud. Kanske är James Bond inte så modig. Kanske är den absolut modigaste den som gör vad just den är rädd för även om ingen annan är det. Om det så är att flytta till en ny stad, bli kär igen eller säga nej till någon. Kanske är äkta mod bara det att försöka en gång till, fastän man är skitskraj att det ska bli lika hemskt som förra gången man testade.
 
 

Detox

Idag började jag detoxa. Men sen slutade jag också detoxa. För det sög. Jättemycket. Och jag blev sjukt hungrig. Jättehungrig. Så jag som bara skulle unna mig några mandlar och lite grönt te badade strax i både filmjölk, russin, flingor och bananskivor.

Underbart var det att få äta. Helt underbart.

Sex och droger



Jaaaaaaaaaha. Jag ska inte längre åka till Istanbul med skotten. Jag ska åka till Istanbul med Mickis. Typ. Troligtvis. Kanske. Eller så ska jag bli anställd på en yacht. Eller så blir det som det var planerat från början. Ungefär så har de senaste dagarna sett ut. Vi åker. Nej, det gör vi inte. Vi åker till New York. Han åker till New York. Jag åker till England. Han åker till England. Han åker till fucking tjottahejti. Jag åker till Istanbul med Mickis. Jag och han åker till tjottahejti tillsammans. Vi alla åker till månen.

Snabba kast.

Jag nästan dog



Oooohhh dear. oh dear oh dear oh dear. Hade min första lediga dag efter 14 arbetsdagar igår. Firade med att städa hela huset, åka till IKEA och sedan grilla med nyhemkomna far och bror. Åkte sedan in till staden för att vina med Frida och Mange, efter att ha läst sms-konversationen från gårdagskvällen minnns jag att det var en riktigt bra och välbehövlig kväll. Dessutom ringde mannen från andra sidan jordklotet och undrade ifall jag skulle vilja flytta med honom till New York och börja jobba på en yacht nästa vecka. Lite snabba kast här i livet. Men så blev det inte. Kul att tänka tanken och känna känslan dock. Väckte lite liv i dammiga tankar som går. Kul kul.

Såååå. Jobb idag. Jobb imorgon 8.00-15.45 och sedan 17.00-0.30. Sen tisdag 7.30-16.30. Om jag överlever ska jag även jobba resten av hela veckan. Nu orkar jag inte tänka på det mer.

2 år idag

Säng säng säng

Ligger i sängen, MED MIN IPAD. Skriver ett litet blogginlägg, MED MIN IPAD. Betalar räkningar. Med min iPad... Varför är jag så sjukt jävla balletrött hela tiden? På jobbet vill jag bara smyga undan någonstans och gömma mig, somna och bara sova sova sova. Är det för att jag jobbat 14 dagar i rad nu? Är det för att jag jobbar 12 timmar om dagen? Är det för att planeterna står i dragningskraft till stjärnorna denna vecka? Är det för att jag ätit gröt till lunch? Är det för att Reinfelt är skallig? Vad vet jag. Whatevvah.
Ska sova nu i alla fall, tja

Your crib and your cars



Alltså hörrnini, det här men att eftermiddagssova efter jobbet. Varför är det ingen som har berättat hur sjukt jävla skönt det är? Skäms på er för att hålla sådana guldklimpar för er själva. Det är i alla fall vad jag har gjort nu sista två timmarna. Sovit. Sådär som man gjorde när man var liten. Sådär helt avdäckad, helt underbart, helt medvetslös med balkongen öppen och mjukvind i hela rummet.

Skulle koka ägg i morse, och det gjorde jag också. Men jag åt dem inte, utan tyvärr brann de upp. Glömde dem nämligen på spisen då jag sprang iväg till jobbet och nu luktar det inte alls gott hemma hos mig. Det luktar verkligen så att man vill spy.

Du och hon



Ni vet den där känslan av att vinna ett OS-guld, springa snabbare än Usain Bolt, och sen upptäcka att det inte var någon som märke, ingen som tittade? Alla tv-kameror vända åt ett annat håll? Den känslan, ja.

Imorgon får jag en alldeles egen iPad, och nu när jag kom hem efter 12 timmars jobb låg en bok om Istanbul i hallen hemma från min mor. Imorgon är det upp igen för att cykla 30 sekunder till mitt lilla dagis och laga potatisbullar med lingonsylt åt de små barnen. Får typ ta med mig ett korsord eller nåt.

Över och ut



Mr Jones and me



Anyway. Har jobbat på dagis idag. Eller, i köket på dagis. Har sammanlagt cirka jobbat en timme med att värma mat, lägga upp mat, sätta på diskmaskinen, tina smörgåsar. Har resten av tiden, alltså cirka 4,5 timmar, druckit kaffe, suttit på en stol och kollat facebook, laddat ner Wordfeud (jag är alltid lite efter, men vad är hypen frågan om?), lyssnat på radio, slumrat till och druckit mjölk till lunch. Inte den absolut tyngsta dagen ever. Strax ska jag till nästa jobb och jobba 17-0.30, sen tillbaks till dagis imorgon och resten av veckan. Herregyd. Har inget liv just nu, men hoppas på att ha desto mer den 25:e.

Så nu vet ni allt om mitt jobbande. Ni måste ha vart otroligt nyfikna.
Nej, men det är ungefär vad som händer. Har tyvärr inget kul att berätta.

sry

Losing my religion

Men tja? Är ni också här?
Jag har startat en alldeles egen reseblogg:

http://femklover.wordpress.com/


Kan inte bära det



Herregud, trycket i mitt bröst blir värre och värre. Stackars hjärta. Kris.
Drar och dränker mina sorger.

See the sunlight?



Nyss hemkommen efter ett jobbpass på 13,5 timmar. Lite trött.
Rätt mycket lite trött.

I'm dancing in the dark.

Tvåa nolla



Hej gänget. Det är söndag idag och mina bartenders har just satt sig i bilen för att hälsa på den av oss som är i himlen. Jag ska också dit. En dag ska jag åka dit och säga hej och berätta för honom hur bra han var. Vi har haft en jättebra helg med utgång och massor med vin på fredagen, grillmiddag och film igår kväll. Ingen sol, men det är varmt och skönt ute. Jag ska klippa gräset och vattna blommorna innan jag ska sätta mig ute på trappan med mitt svarta kaffe och bara andas lite innan jobbet.

Må bra

Hopp och kärlek



Jag vill bryta mig fri.


Sommarplåga



Typ vid sånna här tillfällen, när jag har huset för mig själv, då tänker jag i hemlighet på dig. Jag tänker på hur det skulle vara ifall jag kunde ringa dig och be dig komma över. Be dig sova här, koka te till dig fastän du kanske inte tycker om te. Jag vet faktiskt inte ens vad du tycker om te. Jag tänker på hur det va förut. Den jag va förut. Det vi va förut. Och jag tänker på den lustiga, sorgliga sanningen om att du inte tänker på nåt av det här.

Jag tänker på hur det vore om jag träffade dig en kväll som den här. Om jag hade ditt nummer, om du var hemma, om du faktiskt kom hit. Jag undrar hur det skulle kännas. Jag undrar om jag skulle känna något alls.

Jag skulle se efter om allt var som förut. Om något var som förut, någonting alls. Jag skulle se om din blick förändrades om jag kanske la min hand på din kind eller drog fingrar genom din lugg. Jag skulle försöka vara så snäll. Så vänlig. En vän. Jag skulle försöka vara din vän. Jag skulle be dig sova över, fastän du bor så nära.  

Sjunka lågt



Okej gänget. Såhär ligger det till, imorgon drar jag mot väst. Jag ska vara borta i hela tre veckor och bara spela tennis, leka med barn, klättra i berg, plocka blåbär, åka båt, springa i skogen, fiska krabbor, äta krabbor, träna och sola på salta klippor. Ni vet. Med tanke på att jag är helt megaansvarig för en tennisskola + tennistävling kanske uppdateringen här kommer att suga lite. Men, hang in there.

Över och ut

Bakfull dag









Tjena hallå. En solig nationaldag som denna började idag på Urban Deli vid Nytorget där det fanns världens godaste frukostbuffé som jag och Angelica unnade oss. Folkfest i hela staden! Mötte upp Marie, såg Bert stå och spela på Götgatsbacken, åt scones och drack smoothie. Mycket bra dag! Nu tror jag fanimej det ska springas.

Puss, skål, vi ses

Vad är du gjord av?



Hej. Idag har jag ätit äppelkaka till frukost, promenerat runt på gatorna med Camilla, ätit mera äppelkaka och druckit te, fotograferat som en galning, pussat på Alfred, lagat pasta till middag och pratat i telefon med andra sidan Europa. Jag är rätt nöjd.

Kolla på det här:


Att vara bäst



Så om en vecka åker jag till England för att göra något som jag verkligen vill göra. För att ta ett steg till i en värld jag inte känt till så väldans länge, men som känns som min. Jag känner mig väldigt lyckigt lottad, jag känner att det här kan jag få göra till bara mitt och hela världens.

You could die



Hemma igen. Jag säger bara såhär:

wow

Lägga pärlplatta



Okej, så jakten-på-formen-jag-en-gång-hade har kommit igång. Har sprungit, fysat, spelat massor med squash, promenerat och ätit nästan äckligt nyttigt den senaste veckan. Det känns bra. Nu vill jag bara se något litet resultat så jag pallar hålla i. Och framför allt, så jag pallar hålla i på Malta. Malta, som bara neonlyser med nutella, öl, cigg och nudlar. Men det är lugnt. Det ska funka. Jag ska komma hem från Malta och fortfarande gå mot rätt form.

Bye bye bloggeeeeen.

RSS 2.0