Underneth we are golden




Hej alla mina kycklingar. Min mamma har kommit hem och jag har inte längre huset för mig själv. Dock jobbar hon dag och jag kväll så vi lär inte faktiskt träffa varandra förrän på fredag. Så kan det va. Jag ska strax bege mig till mitt arbete. Blir inte av med den här konstiga stressen/rastlösheten i min mage, varför är den där? Jag saknar dig Pelle, så mycket. Hört rykten om dig som får det att pirra i min mage, som får mig att skratta för mig själv. Hoppas så att du mår bra, men det vet jag att du gör. Jag hoppas vi ses då vi sa, jag kommer stå där den dan. Kan vi börja skriva på vår bok då? Och om du läser det här, SÅ UT FRÅN MIN BLOGG FÖR FAN!!!!!!!!!!

Funderar på var jag vill någonstans, vad jag vill, var jag ska, vad jag vill skapa.
Det kan man ju alltid fundera på. Tänka tänka, tja



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0