Igår hade jag världens bästa dag med Ulrika. Jag blir alldeles varm när jag tänker på den. Vi åt lunch på café String, både lax-och spenatpaj, äppelpaj, cola på glasflaska, jordgubbssmoothie och massor med svart kaffe. All denna mat var god, solen sken utanför och String var fyllt av snygga män. Men det som gjorde dagen med Ulrika så bra var att jag skrattade så jag grät, jag verkligen tänkte tanken "åh herregud vad jag behöver det här" mitt där i skrattet som fick tårarna att rinna. Det var olja för en halvrostig cykel som jag.

Ulrika, jag älskar dig!